Jag har faktiskt vuxit upp i den här medelstora industristaden. Jag trodde att jag kunde den på mina fem högerfingrar. Ack så fel!
Under mina snart fem veckor som Eskilstuna-reporter har jag skickats ut på jobb till de mest fantastiska gröna oaser, inom spottavstånd från den avgasfyllda civilisationen. I dag var jag ute på Hornudden, en landtunga i Mälaren på vägen mellan Strängnäs och Enköping. Längst ut har ett tomatälskande medelålders par slagit sig ner med sina fyra stora drivhus och utsikt över en glittrande vik. Där odlar de sina tomater, driver restaurang och grönsakshandel, allt i ekologisk anda. Dessutom hyr de ut hus i olika storlekar och jag kände en rasande lust att packa min laptop, en stickad tröja och en tandborste, hyra en stuga med veranda mot sjön och skriva en generationsroman. Vilket jag naturligtvis inte gjorde.
Jag stod i stället i det varma och fuktiga växthuset och kände nackhåret krulla sig och såg bläcket blanda sig med svett till ljusblå fläckar i blocket. Tomatodlar-paret berättade precis hur deras miljövänliga system fungerar och det var väldigt intressant. (Exakt hur det fungerar kan du läsa i tidninen någon utav de kommande dagarna.) Vädret var strålande och det var väldigt skönt att komma ut från redaktionen en sväng. Dessutom var de trevliga och tillmötesgående, jag skulle älska att ha dem som tillfälliga hyresvärdar.
Kanske blir det av en dag. Och generationsromanen också?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar