söndag 21 mars 2010

Lillan fick aldrig bli stor

Jag var på Ivar Arosenius-utställningen på Waldermarsudde i går. Det var väldigt häftigt, och Lillan var bäst - alla kategorier.Den läskigaste sidan i Kattresan, och den jag minns allra starkast, är den då katten spricker.

Eftersom konstnären, tillika Lillans far, dog redan som 30-åring fick vi aldrig se Lillan växa upp, bli tonåring och vuxen. Hon har liksom konserverats som en söt och gosig liten tvååring i sin fars målningar och illustrationer. Lite sorgligt och samtidigt fint.

Fast jag och syrran gissade att en av målningarna, föreställande en ung kvinna i röd klänning på en grön gräsmatta, föreställde just Lillan som vuxen.

En annan sak jag alltid har undrat över är vad "kalikå" är, det som gubben med den blå näsan är klädd i. Om du vet vad kalikå är så förklara gärna.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar